Nedan kan du läsa resebrevet från Kirsten, som var i Sri Lanka i september 2015.
Sri Lanka – ryktet stämmer
Jag har länge läst om Sri Lanka, det enastående kulturarvet, den frodiga naturen, de fantastiska kryddorna, den välkomnande befolkningen, och, inte minst, om de många elefanterna. Alla resebeskrivningar berättar i begeistrande ord om landet och nu var tiden inne för mig att ta in allt detta personligen. Vänner har med drömmande ögon berättat om sina resor till Sri Lanka och nu var det min tur att åka iväg och uppleva landet på egen hand.
Sri Lankas historia sträcker sig långt tillbaka. Redan före vår tideräkning hade landet en högt utvecklad civilisation som låg bakom magnifika byggnadsverk. Slätterna norr om höglandet heter Rajarata, och här ligger ett av UNESCO:s världsarv – ruinstaden Anuradhapura, som var kunga- och huvudstad från 300 år före vår tideräkning till och med 1000 år efter vår tideräkning. Ruinstaden breder ut sig över många kvadratkilometer och är nästan obegripligt stor. Mitt i allt ligger antikens tredje högsta byggnadsverk som har konstruerats av människor, Jetavana Dagoba, som endast slås av två pyramider i Giza i Egypten. En dagoba er Sri Lankas buddhistiska stupa och denna är byggd med över 90 miljoner röda murstenar! Fina grusgångar för en vidare till trapporna, som i sin tur för en upp för ett 8 meter högt fundament på ca 230 000 m². Som vid alla religiösa heliga platser i Sri Lanka tar man av sig på fötterna och går barfota runt i den oerhört imponerande dagoban.
UNESCO har också pekat ut Lejonklippan vid Sigiriya som världsarv. Själva Lejonklippan är urgammal men omkring år 480 byggdes ett imponerande citadell här som än idag inger ingenjörsmässig respekt. På toppen av klippan låg själva palatset och längst ut finns en vattenträdgård och en bit längre in finns stenträdgården och närmast ligger terrassträdgårdarna. Förut var allt omgivet an en krokodilfylld vallgrav som delvis fortfarande finns kvar. Över 1200 trappsteg tar en upp till toppen av klippan och en del av dem går längs en helt lodrätt klippa. På väg till toppen av klippan passerar man flera platser med gamla grottor där det finns många vackra kalkmålningar på vackra kvinnor. Bilderna har helt säkert målats för att behaga den kvinnotjusande kungen som hade ett harem på 500 kvinnor. Från toppen av klippan är utsikten över det nästan helt platta landskapet imponerande. Klippan var ointaglig, vilket gjorde det till en perfekt plats att bo på för en opopulär kung, som hade kommit till makten i en kupp. Som turist blir man stundtals mållös och full av wow-ord allteftersom man får veta mer om detaljerna och omfattningen av denna fantastiska kungaborg.
Överallt där man kommer fram är det grönt och det finns vatten överallt. Redan för upp emot 3000 år sedan började kungadömena på Sri Lanka att bygga vattenreservat, och framför allt på slätterna norr om höglandet finns många av dem. De är livgivande för naturen och vattnet kan ledas genom kanaler till risfälten, varför de alltid har utgjort en säker livsmedelskälla.
Stora områden har under den andra halvan av det 20:e århundradet pekats ut som nationalparker och totalt finns 22 stycken. På låglandet och på de nordliga slätterna handlar det till exempel om Yalas nationalpark och Minneriyas nationalpark, där djur som elefanter, hjort och leoparder har goda förutsättningar. I det kyliga höglandet finns teplantagen och de gröna raderna med tebuskar bryts färgmässigt av plockarna i sina färggranna sarier.
På höglandet ligger också en fantastisk nationalpark, Horton Plains. När man vandrar genom den knappt 10 kilometer långa stigen runt parken känns det som att man är i ett annat land. Här växer flera hundra år gamla rhododendron med stammar tjocka som lår. Dimmolnen ger liv till mossor och lavar, vilket egentligen är oförenligt med ett tropiskt land!
Längs kusternas gyllene sandstrand finns palmer överallt, många av dem kokospalmer. Havet är varmt och vågorna slår oavbrutet in mot kusten. Om havets brus blir för mycket går det istället att njuta av livet vid hotellets swimmingpool.
Maten är riktigt god och mycket välsmakande. Den är väldigt indiskt inspirerad och kryddor är viktiga inslag i maten. Curry, kanel, kardemumma, kummin, nejlikor, muskat, peppar och saft från frukter som citron, apelsin och kokos används flitigt i maten och ger en fantastisk smak. Ris och grönsaker är grundingredienser i de flesta måltider. Kött finns i överflöd även om det vanligaste är kyckling och biff. Prismässigt är det väldigt likartat på restauranger. Det finns rikliga måltider (som i ”nästan mer än vad man orkar”) för under 50 kr, inklusive dricka. Det billigaste jag upplevde var en jättegod ”Rice & Curry” med kyckling för 8 kr på en liten lokal restaurang som inte var van vid turister – det var faktiskt en upplevelse i sig. Varför var det så?
Jo, för att befolkningen är så gladlynt och hjälpsam. På alla platser blir du mött med vänliga leenden och intressanta frågor: ”Var kommer du ifrån? Var ligger det? Hur låter ditt språk? Vill du ta en bild av mig?” osv. Detta hände även på restaurangen, där ägaren glatt berättade för mig om sin lilla affärsverksamhet och att hon även ägde ett litet hotell vars vinster hon använde för att skicka sin dotter till universitet. Båda singaleser och tamiler klär sig färggrant och särskilt kvinnornas sarier är väldigt vackra och färggranna. När de däremot går till buddhistiska tempel för att offra eller be är alla klädda helt i vitt och alla – män, kvinnor, barn, unga och gamla, turister och infödingar – går på bara fötter när de kliver in på tempelområdet.
Jag cyklade en tur på ca 40 kilometer genom små byar längs bivägarna från Aukana till Sigiriya. Överallt vinkade personer till mig – från skolbarn till den lokala mekanikern som öppnade sin svetsmask och visade ett nästan tandlöst leende!
Sri Lanka kallas ofta för Pärlan i den indiska oceanen och den liknelsen skriver jag under – Sri Lankas rykte stämmer!
Kirsten,
TourCompass – Från turist till äventyrsresenär