Pole, pole – en hyllning till Kilimanjaros guider

“Pole, pole” – långsamt, långsamt, säger de till oss, medan de själva nästan dansar upp och ner för berget, som om tyngdkraften inte angår dem.

”Pole, pole”.

Vi går långsamt – för vi kan inte annat.

Varje person som bestiger Kilimanjaro har en armé av lokala med sig. Och det är dem vi vill hylla här.

Guiden som visar vägen och ser till att vi mår bra.

Bärarna som transporterar tält, mat, bord och stolar till nästa läger.

Kocken som lagar maten till oss, så vi har energi för att ta nästa tunga steg.

Utan dem skulle ingen av oss nå toppen.

En vardag på berget

Om du har drömt om att bestiga Kilimanjaro, har du säkert föreställt dig de utmaningar du kommer att möta: den tunna luften, de oändliga stigningarna och kampen för att sätta ena foten framför den andra. Men du kanske inte har tänkt på dem som gör denna dröm möjlig – bergets sanna hjältar: guiderna och bärarna.

Medan vi kämpar oss uppför Machame, Lemosho eller någon av de andra lederna på Kilimanjaro, steg för steg, är de redan långt före oss – bärandes tunga bördor och ansvariga för vår säkerhet, mat och moral.

För oss är detta något vi bara upplever en gång i livet. En utmaning som vi kanske har tränat för i månader.

För dem är det bara ännu en arbetsdag. De bemästrar Kilimanjaros sega steg om och om igen, vecka efter vecka. De arbetar under tuffa förhållanden, i brännande sol och snöväder, men de gör det med en energi och ett engagemang som är svårt att förstå. Vissa av dem har kanske nått toppen – Uhuru Peak – flera hundra gånger, medan vi kämpar för att nå den ens en gång – och ens det är inte en självklarhet.

Pole, pole

Vi rör oss långsamt, precis som föreskrivet: “Pole, pole” – långsamt, långsamt. Men även i detta snigeltempo kan vi bli andfådda. Några av oss kämpar med höjdsjuka, andra tappar aptiten, och en god natts sömn känns allt mer som något avlägset. Dag för dag blir vi tröttare.

Samtidigt ser vi guiderna. De rör sig snabbt mellan oss för att kontrollera vår syremättnad, ge oss uppmuntrande ord och se till att vi dricker tillräckligt.

Och bärarna – maskinerna på berget. De välkomnar oss till nästa läger med stora leenden och en välkomstsång, som om de inte just sprungit iväg med 20 kg på ryggen från senaste lägret. Vissa av dem springer till och med tillbaka till oss efter att de har satt upp tältet, för att hjälpa oss nå dagens mål genom att bära vår lilla ryggsäck.

Det är omöjligt att inte känna en viss ödmjukhet när man ser en av de lokala jogga förbi med elegans, medan vi ibland kämpar för att andas i den tunna luften.

När benen säger stopp

Och när du tvivlar som mest på dig själv, när du nästan är där och viljestyrkan börjar ge vika, då är guiderna återigen ovärderliga. De hjälper dig att hålla fokus på målet – Afrikas högsta punkt och målet för denna resa.

Kanske har du otur. Kanske når du inte målet. Då ser din guide till att tala om det för dig. De motiverar dig och pressar dig, men de tar även hand om dig och vet när du inte ska pressas mer. När pole pole inte längre räcker till.

Men om du når målet och den magnifika utsikten över Afrikas topp, då kan du vara säker på att de är de första som står redo att gratulera dig. Att hylla dig. Även om det är vi som borde hylla dem.

Ett tack till bergets mästare

Vi reser hem med bilder av oss själva på Uhuru Peak. Vi berättar historier om hur vi kämpade men övervann utmaningarna och (kanske) nådde toppen.

Men vi skulle aldrig ha klarat det ensamma.

De bär inte bara våra väskor, utan också vår modlöshet – och ersätter den med tron på att vi kan klara det.

Så tack till er, Kilimanjaros sanna hjältar.

Tack för att ni hjälper oss att uppfylla drömmen om att bestiga Afrikas högsta berg. Och tack för att ni finns där, även när vi inte når toppen.

TourCompass – Från turist till äventyrsresenär

“Vårt team av bärare var helt fantastiskt – otroligt uthålliga. De bar mat, tält, bord och allt annat vi behövde uppför berget i ett tempo som vi knappt kunde hålla jämna steg med. Och när vi nådde lägret var allt uppsatt och vi möttes av leenden och sång. Det var både imponerande och oerhört motiverande”

Citat: Claus – vår VD, som besteg Kilimanjaro i februari 2025.